Åderbråck och ytliga blodkärl

Många kvinnor får problem med åderbråck och studier visar att fler kvinnor än män drabbas. I USA uppskattar man att omkring 22 miljoner kvinnor i åldern 40–80 år har åderbråck.

Källa: Why Are Varicose Veins More Common for Women?

Vad är åderbråck?

Åderbråck, eller varicer, är utvidgade och slingrande blodkärl som oftast uppstår i benens ytliga vener. De kan vara blåaktiga och bukta ut under huden. Ibland är de knappt synliga, medan de i andra fall kan orsaka smärta och obehag, exempelvis när de skaver mot byxor eller strumpkanter.

Den här guiden är uppdelad i tre delar

• Del 1: Vilka symptom du kan uppleva när du börjar utveckla åderbråck.
• Del 2: Vilka faktorer som orsakar eller ökar risken för åderbråck.
• Del 3: Hur du själv kan förebygga och lindra besvär med åderbråck.

Avslutningsvis går vi igenom när du bör söka läkarvård för dina åderbråck.

Symptom på att du börjar utveckla åderbråck

Symptom på begynnande åderbråck kan delas in i två kategorier: synliga förändringar och hur benen känns eller upplevs.

Synliga symptom på begynnande åderbråck

Synliga vener: Du kanske lägger märke till att blodådrorna börjar synas på ställen där du inte har sett dem tidigare. Venerna kan bli tydligare, blåaktiga eller börja bukta ut under huden.

Svullna ben och fötter: Du kan märka att benen börjar svullna runt anklarna eller vaderna. Det kan vara ett tecken på att blodcirkulationen inte fungerar som den ska. Svullna fötter behöver inte betyda att du har åderbråck, men det kan vara ett av symptomen. Läs gärna vår guide om svullna fötter.

Andra symptom du kan uppleva

Trötthet och tyngdkänsla: Om benen känns ovanligt tunga och trötta kan det bero på att blodcirkulationen är försämrad. Det här är särskilt vanligt efter att du har stått upp eller suttit stilla under en längre tid.

Smärta eller obehag: Molande smärta, kramper eller en brännande känsla i benen kan vara tidiga tecken på åderbråck. Vissa upplever framför allt dessa besvär efter längre perioder av sittande eller stående.

Klåda: Klåda runt en eller flera synliga vener kan också vara ett tidigt symptom på åderbråck.

Det är viktigt att komma ihåg att ett eller flera av dessa symptom inte nödvändigtvis betyder att du har åderbråck. Om du regelbundet upplever besvär kan det däremot vara klokt att börja arbeta förebyggande och vid behov kontakta vården.

Orsaker till åderbråck och ytliga blodkärl

Det finns flera faktorer som kan bidra till att åderbråck utvecklas. Några av de vanligaste är:

• Ärftlighet
• Ålder
• Kön och hormonella faktorer
• Graviditet
• Långvarigt stående eller sittande
• Övervikt och fetma
• Rökning

Ärftlighet och risk för åderbråck

Flera vetenskapliga studier visar att genetiska och ärftliga faktorer påverkar risken för att utveckla åderbråck. Det innebär att om flera personer i din familj har åderbråck kan även du ha en ökad risk att drabbas.

Om du vet att åderbråck är vanligt i familjen kan det därför vara bra att tidigt börja tänka på förebyggande åtgärder.

Källa: Vetenskaplig studie publicerad i Circulation.

Ålder

Tyvärr förlorar både huden och venerna en del av sin elasticitet i takt med att vi blir äldre. Det kan göra att venklaffarna fungerar sämre och att risken för åderbråck ökar.

Åldrandet kan vi inte stoppa, men det finns flera saker vi kan göra för att ta hand om blodcirkulationen och minska risken för besvär.

Kön – kvinnor drabbas oftare än män

Enligt en vetenskaplig studie från 2004 varierar förekomsten av åderbråck mellan 1–40 % hos kvinnor och 1–17 % hos män, beroende på vilken befolkning som undersökts och hur åderbråck definierats.

Källa: Vetenskaplig studie om förekomsten av åderbråck.

En möjlig förklaring är att de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron påverkar blodkärlens väggar och elasticitet. Hormonella förändringar under menstruationscykeln, graviditet och klimakteriet kan därför ha betydelse för utvecklingen av åderbråck.

Det har även diskuterats om hormonella preventivmedel och hormonersättningsterapi kan påverka risken hos vissa kvinnor, men forskningen ger inte något entydigt svar.

Graviditet

Många kvinnor utvecklar åderbråck under graviditeten. Under graviditeten ökar blodvolymen i kroppen för att stödja fostrets utveckling, vilket kan öka belastningen på venerna i benen.

Den växande livmodern kan också utöva tryck på de stora venerna i bäckenet. Det kan försvåra blodets återflöde från benen till hjärtat.

Dessutom kan hormonella förändringar under graviditeten göra att blodkärlens väggar slappnar av, vilket ytterligare kan öka risken för åderbråck.

Långvarigt stående arbete eller stillasittande

När du går eller springer hjälper musklerna i benen, särskilt vadmusklerna, till att pumpa blodet från benen tillbaka till hjärtat.

Om du står helt stilla eller sitter under långa perioder arbetar vadmusklerna mindre. Det kan försämra det venösa återflödet och bidra till ökat tryck i benens vener.

Personer med arbeten som innebär mycket stående, exempelvis frisörer, tandsköterskor och butikspersonal, kan därför ha en ökad risk för åderbråck.

Övervikt och fetma

Övervikt ökar belastningen och trycket på venerna i benen, vilket kan bidra till utvecklingen av åderbråck. Om övervikten dessutom kombineras med låg fysisk aktivitet kan risken öka ytterligare.

Rökning

Rökning påverkar blodkärlen och blodcirkulationen negativt. Även om sambandet mellan rökning och åderbråck inte är lika tydligt som för flera andra riskfaktorer, finns det många goda skäl att sluta röka för att förbättra kärlhälsan.

Förebygg, lindra och behandla åderbråck

Att förebygga åderbråck handlar framför allt om att minska belastningen på venerna och förbättra blodflödet i benen.

Det finns flera saker du själv kan göra för att minska risken för besvär eller lindra symptomen från befintliga åderbråck. Många av åtgärderna är helt gratis och handlar om små förändringar i vardagen.

Även om det inte alltid går att förhindra att åderbråck uppstår kan dessa vanor vara bra för både blodcirkulationen och benens hälsa.

Så kan du förebygga och lindra åderbråck

Du kanske redan gör flera av de här sakerna, men några kan vara värda att påminnas om.

Sluta röka: Rökning är inte den viktigaste riskfaktorn för åderbråck, men att sluta röka är positivt för blodkärlen och den allmänna hälsan.

Motionera regelbundet: Regelbunden fysisk aktivitet, särskilt övningar som aktiverar benmusklerna, kan hjälpa till att förbättra blodcirkulationen. Promenader, cykling och simning är bra alternativ.

Undvik långa perioder av stillasittande eller stående: Om ditt arbete kräver att du står eller sitter länge, försök att ändra position regelbundet och ta korta promenader när det är möjligt. Använd gärna en fotpall om du sitter mycket och försök att lägga benen i högläge när du har möjlighet.

Håll en hälsosam vikt: Alla som har kämpat med övervikt vet att det här är lättare sagt än gjort. Övervikt ökar trycket på benens vener, så att bibehålla en hälsosam kroppsvikt kan bidra till att minska belastningen.

Ät en balanserad kost: En varierad kost med mycket grönsaker, frukt och andra näringsrika livsmedel är bra för kärlhälsan. Livsmedel som innehåller flavonoider, exempelvis citrusfrukter och grönsaker, kan vara en del av en hälsosam kost, även om det saknas tydliga bevis för att de i sig förebygger åderbråck.

Undvik höga klackar och alltför tajta kläder: Skor med låga klackar kan göra det lättare att aktivera vadmusklerna när du går. Undvik också kläder som sitter så hårt runt benen eller ljumskarna att de orsakar obehag eller begränsar blodflödet.

Höj benen: Att lägga benen i högläge, gärna över hjärtats nivå när du vilar, kan hjälpa blodet att flöda tillbaka mot hjärtat och minska svullnad och tyngdkänsla. Det kan vara särskilt skönt om du ofta får svullna ben.

Hjälpmedel mot åderbråck

Utöver förändringar i vardagen finns det hjälpmedel som kan lindra besvär från åderbråck.

Använd kompressionsstrumpor: Kompressionsstrumpor ger ett graderat tryck som är högst vid ankeln och gradvis minskar upp längs benet. Det kan förbättra det venösa återflödet och hjälpa till att minska svullnad, trötthet och tyngdkänsla i benen. Kompressionsstrumpor tar däremot inte bort befintliga åderbråck.

Prova krämer med hästkastanj: Hästkastanj innehåller ämnet aescin, som har studerats för sina effekter vid venösa besvär. Det finns visst vetenskapligt stöd för standardiserade extrakt som tas via munnen, men effekten av krämer med hästkastanj är mindre väl dokumenterad. Krämerna kan användas som hudvård, men bör inte ses som en behandling som tar bort åderbråck.

Ta ett avkopplande fotbad: Ett ljummet fotbad kan vara skönt för trötta fötter och ben. Det finns även fotbadsprodukter med olika växtextrakt, exempelvis hästkastanj. Däremot finns det inte tillräckligt vetenskapligt stöd för att fotbad behandlar eller förebygger åderbråck.

När bör man söka vård för åderbråck?

Åderbråck är ofta ofarliga, men ibland kan de orsaka besvär som behöver bedömas av vården.

Kontakta vårdcentralen om du har återkommande smärta, tydlig svullnad, hudförändringar eller eksem runt anklarna. Du bör också söka vård om du får sår på benen som inte läker eller om dina åderbråck börjar blöda.

Om ett ben plötsligt blir svullet, varmt eller smärtsamt bör du söka vård skyndsamt eftersom det kan vara tecken på blodpropp. Vid plötslig andnöd eller bröstsmärta ska du ringa 112.

Sammanfattning

Det finns flera saker du kan göra för att förebygga och lindra besvär med åderbråck. Regelbunden motion, en hälsosam vikt, att undvika långvarigt stillasittande och att använda kompressionsstrumpor vid behov är några av de viktigaste åtgärderna.

Samtidigt spelar ärftlighet, ålder och hormonella faktorer en stor roll. Det innebär att du kan utveckla åderbråck även om du lever hälsosamt.

Om du har åderbråck i familjen eller börjar uppleva symptom kan det vara klokt att tidigt se över dina vardagsvanor. Vid återkommande eller tilltagande besvär bör du kontakta vården för att diskutera lämplig behandling.