Vad är en stressfraktur?

En stressfraktur är en liten spricka eller ett begynnande brott i benet som uppstår när skelettet utsätts för upprepad, återkommande belastning utan tillräcklig återhämtning. Till skillnad från en vanlig fraktur, som oftast beror på ett plötsligt trauma, byggs en stressfraktur upp gradvis när benets naturliga återuppbyggnad inte hinner ikapp nedbrytningen.

Stressfrakturer drabbar oftast foten (framför allt metatarsalbenen), skenbenet (tibia) och bäckenet, men kan också förekomma i till exempel vadben, hälben och lårbenshals. Metatarsalbenen är extra utsatta eftersom de tar emot stora böj- och vridkrafter i frånskjutet, har relativt liten tvärsnittsarea och är styvt kopplade mot mellanfotens ben—allt detta ger hög lokal belastning vid gång, löpning och hopp.

• Alternativa benämningar: marschfraktur, utmattningsfraktur, belastningsfraktur.

Vad orsakar stressfrakturer?

Stressfrakturer orsakas av upprepad belastning snarare än ett enskilt akut trauma. Vanliga riskaktiviteter är löpning, långa marscher, hoppträning och idrotter med många riktningsförändringar.

En plötslig ökning av träningsmängd eller intensitet, eller byte till hårdare/annorlunda underlag, höjer belastningen snabbare än vad skelettet hinner anpassa sig till. Då uppstår en obalans mellan benets nedbrytning och återuppbyggnad.

• Riskfaktorer: osteoporos eller låg bentäthet, dåligt dämpade eller slitna skor, otillräcklig återhämtning, snabb träningsökning, hårt underlag, biomekaniska avvikelser (t.ex. överpronation/högt fotvalv), låg energitillgänglighet/otillräcklig näring, brist på vitamin D/kalcium.

Brist på vila och näring försvagar benets reparationsförmåga, vilket ökar risken för att små mikrosprickor utvecklas till stressfraktur.

Vilka symtom har en stressfraktur?

Symptomen vid stressfakturer börjar ofta diffust vid belastning och blir mer lokaliserad över det drabbade området med tiden. I tidigt skede lindras besvären när du vilar, men senare kan även vilosmärta tillkomma.

Symtomen kan vara svullnad, ibland lätt blånad, och tydlig ömhet vid tryck över en specifik punkt. Symtomen kan likna andra tillstånd (t.ex. benhinneirritation eller sensmärta), vilket gör att diagnosen ibland fördröjs.

Hur behandlar man en stressfraktur?

Stressfakturer behandlas vanligtvis genom aktiv vila: minska eller pausa den belastning som provocerar smärta så att benet hinner läka. Smärtfri vardagsaktivitet uppmuntras, men undvik hopp, löpning och tunga lyft tills du är besvärsfri.

Avlastande hjälpmedel kan påskynda läkning, till exempel stötdämpande skor och specialinlägg. Vid stressfraktur i foten fungerar en rullsula (kolfiberplatta) eller skor med inbyggd framfotstyvhet genom att minska böjningen i framfoten under frånskjutet.

I svårare fall eller om smärtan kvarstår kan sjukvården rekommendera en stel stövel (walker) eller ortos som temporärt immobiliserar området. Återgång till aktivitet ska ske gradvis och först när du är helt smärtfri vid gång, hopp på stället och lätt löpsteg.

Vilka hjälpmedel används vid stressfrakturer?

Hjälpmedel syftar till att minska lokal belastning, dämpa stötar och ge benet förutsättningar att läka utan total inaktivitet.

• Stötdämpande skor
• Fotinlägg (stötabsorberande eller korrigerande)
• Rullsula/kolfibersula eller skor med rullsula
• Stel stövel (walker) vid svårare eller svårläkta fall

En rullsula avlastar foten genom att minska böjningen i framfoten och förflytta belastningen över steget i en jämnare “rullning”. Vid långdragna besvär kan en stel stövel användas tillfälligt för att immobilisera och lindra smärta.

Hjälpmedel kan provas ut via ortoped, fysioterapeut/arbetsterapeut eller i specialbutik. Rätt utprovade inlägg och skor kan underlätta vardagen, minska smärta och påskynda läkning.

Vad kan man göra själv vid stressfraktur?

Minska eller undvik aktiviteter som orsakar smärta och välj skor med god stötdämpning i vardag och träning. Vila från högbelastande moment under läkningsperioden och återuppta successivt utifrån smärtfrihet.

Egenbehandling med medicinsk laser kan användas som komplement för att främja återhämtning; effekten varierar mellan individer och bör kombineras med avlastning. Se också till att få i dig tillräcklig energi, protein, kalcium och vitamin D samt prioritera sömn för optimal läkning.

Hur förebygger man stressfrakturer?

Man förebygger stressfakturer genom att.

• Öka träningsmängd och intensitet gradvis (10–15% per vecka som tumregel).
• Lägg in regelbundna vilodagar och återhämtningspass.
• Använd skor som är hela, väl utprovade och har god stötdämpning.
• Variera träningen (cykel, simning, styrka) för att minska ensidig belastning.
• Säkerställ bra kosthållning; överväg kalcium- och vitamin D-tillskott vid behov efter rådgivning.

Läs gärna fler guider till vanliga hälsoproblem, som till exempel Knäproblem och Korsbandsskada.