
Svullna anklar orsakas oftast av vätskeansamling (ödem) i vävnaden, vilket kan bero på långvarigt stående, stillasittande, värme, graviditet eller övervikt. För att lindra besvären kan du höja benen, röra på dig regelbundet, använda stödstrumpor och minska saltintaget. Vid plötslig svullnad, smärta eller misstanke om sjukdom bör du kontakta sjukvården.
Svullnad i anklarna beror oftast på något av följande:
Ödem innebär att vätska ansamlas i vävnaderna. Det är kroppens normala sätt att reagera på påfrestning, men om det blir ihållande eller kraftigt kan det signalera ett underliggande problem. De vanligaste typerna av vätska är:
Svullnad i anklarna under senare delen av graviditeten är mycket vanligt och beror på flera faktorer:
Svullnad under graviditeten är oftast ofarlig, men plötslig kraftig svullnad – särskilt kombinerad med huvudvärk eller synförändringar – kan vara tecken på havandeskapsförgiftning (preeklampsi) och bör undersökas akut.

Stukar du ankeln uppstår svullnad som en del av kroppens läkningsprocess. Skador på ligamenten gör att små blodkärl brister, inflammationen startar och vätska ansamlas i det skadade området. Allt detta är tecken på att kroppen arbetar med att reparera skadan.
Vid akut stukning är RICE-metoden (vila, is, kompression, högläge) förstahandsåtgärd under de första 48–72 timmarna. Ett fotledsstöd kan sedan användas för att stabilisera leden under läkning. Söker du akut vård om smärtan är kraftig, du inte kan belasta foten, eller om svullnaden kvarstår efter en veckas egenvård.
Flera inflammatoriska och systemiska sjukdomar kan orsaka svullna anklar:
Behandlingen beror på orsaken. För de flesta icke-akuta fall är följande tillräckligt:
Kontakta vårdcentralen om svullnaden:
Har du även svullnad högre upp på benet eller i hela foten, läs gärna vår guide om svullna fötter – orsaker och behandling.
Vanligaste orsakerna är vätskeansamling vid långvarigt stående eller sittande, värme, övervikt, graviditet eller stukning. Även venös insufficiens, hjärtsvikt, lymfödem och vissa läkemedel kan ge svullna anklar. Plötslig svullnad i bara ett ben bör undersökas av läkare då det kan vara tecken på blodpropp.
I de flesta fall är svullna anklar ofarligt och beror på livsstil eller tillfälliga faktorer. Det kan dock vara tecken på något allvarligare. Sök vård om svullnaden är plötslig, bara finns i ett ben, är varm och röd, smärtar kraftigt, eller kombineras med bröstsmärta eller andfåddhet. Vid akuta symtom som andningssvårigheter, sök genast akutvård.
Vid hjärtsvikt svullnar oftast båda anklarna och underbenen samtidigt, eftersom hjärtat har svårare att pumpa tillbaka blod från kroppens lägre delar. Ensidig svullnad är mindre typiskt för hjärtsvikt och tyder snarare på andra orsaker – som blodpropp eller lokal skada. Andra tecken vid hjärtsvikt är andfåddhet, trötthet, snabb viktuppgång och nattlig hosta.
Flera vanliga läkemedel kan orsaka vätskeansamling och svullna anklar som biverkning:
Misstänker du att ditt läkemedel ger svullnad, avsluta det inte på egen hand – prata med din läkare om alternativ.
Ja. Stödstrumpor och kompressionsstrumpor ger graderat tryck – högst vid ankeln och avtagande uppåt – vilket stödjer venernas återflöde mot hjärtat och minskar vätskeansamling. Klass 1 (18–22 mmHg) passar för förebyggande bruk och lätt svullnad, klass 2 (23–32 mmHg) används vid uttalade besvär och alltid i samråd med läkare.
Det beror på orsaken. Vid stukning avtar svullnaden oftast inom 1–2 veckor med RICE-metoden. Vid livsstilsrelaterad svullnad (värme, långvarigt stående) försvinner den oftast över natten när du höjer benen. Kvarstår svullnaden mer än en vecka trots egenvård – eller återkommer regelbundet – bör du söka läkare för att utesluta underliggande orsaker.
Ja, ofta går det att förebygga. Rör på dig regelbundet, undvik långvarigt stående eller sittande utan avbrott, höj benen på kvällen, drick tillräckligt med vatten, minska saltintaget och använd stödstrumpor vid resor eller arbete som belastar benen. Att bibehålla en hälsosam vikt minskar också belastningen på vener och leder.