Kalcium är ett av kroppens viktigaste mineraler. Det bygger upp skelettet och tänderna, men spelar också en avgörande roll för muskelfunktion, nervsignaler och blodets förmåga att koagulera. Hela 99 % av kroppens kalcium finns i skelettet, medan resterande 1 % cirkulerar i blodet och vävnaderna och styr en mängd livsviktiga processer.

Här går vi igenom vad kalcium är, varför du behöver det, hur mycket du behöver per dag och hur du säkerställer att du får i dig tillräckligt – från kosten i första hand och från kosttillskott vid behov. Vi går också igenom kopplingen till osteoporos och hur du kan förebygga fallolyckor i högre ålder.
Kalcium (kemisk symbol Ca, atomnummer 20) är ett livsnödvändigt grundämne som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller. I kroppen finns kalcium som joner och i kemiska föreningar – framför allt som hydroxyapatit i skelett och tänder.
Kroppen kan inte själv tillverka kalcium, vilket innebär att vi måste få i oss det via maten. Vid otillräckligt intag tar kroppen kalcium från skelettet för att upprätthålla blodets nivåer, vilket på sikt försämrar bentätheten och ökar risken för benskörhet.


Kalcium har många funktioner i kroppen utöver att bygga upp skelettet:
Enligt Livsmedelsverket varierar behovet av kalcium beroende på ålder och livssituation:
| Ålder/livssituation | Rekommenderat dagligt intag |
|---|---|
| Barn 1–5 år | 600 mg |
| Barn 6–9 år | 700 mg |
| Tonåringar 10–17 år | 900 mg |
| Vuxna 18+ år | 950 mg |
| Gravida och ammande | 950 mg |
| Postmenopausala kvinnor | 800–1 000 mg |
| Äldre 65+ år | 800–1 000 mg |
Maxgränsen för långvarigt intag är cirka 2 500 mg per dag för vuxna. Att överskrida den under längre tid kan ge biverkningar som njursten och nedsatt njurfunktion.
Lätt kalciumbrist ger sällan tydliga symtom på kort sikt eftersom kroppen kompenserar genom att ta kalcium från skelettet. Långvarig brist kan dock ge allvarliga konsekvenser.
Kalciumbrist kan ge muskelkramper, särskilt i vader och händer. Läs mer om orsaker till kramp i vaden och hur kost, mineraler och stödstrumpor kan minska besvären.
Det bästa sättet att få i sig kalcium är genom kosten. Mejeriprodukter står för cirka 60 % av svenskens dagsintag, men det finns många andra bra källor:
För dig som äter växtbaserat finns gott om kalcium i baljväxter, gröna bladgrönsaker, sesamfrön och berikade vegetabiliska mjölkalternativ. Många havre- och sojadrycker har samma kalciuminnehåll som komjölk.

För att kroppen ska kunna ta upp kalcium effektivt behövs D-vitamin. Utan tillräckligt D-vitamin tas bara 10–15 % av kalciumet i maten upp – med tillräckliga D-vitaminnivåer ökar upptaget till 30–40 %.
D-vitamin bildas främst när huden exponeras för solljus, men i Sverige får många för lite under vinterhalvåret. Personer över 75 år, mörkhyade personer, personer som täcker huden av kulturella skäl, samt personer som vistas mycket inomhus rekommenderas D-vitamintillskott.
Skelettet byggs upp fram till cirka 25–30 års ålder. Tillräckligt kalciumintag under uppväxten är därför avgörande för att uppnå maximal bentäthet i vuxen ålder. Det "bensaldot" man bygger upp i ungdomen är vad man har att leva på resten av livet.
Kalciumbehovet ökar marginellt under graviditeten eftersom kroppen blir mer effektiv på att ta upp mineralet. Däremot kan kvinnor under amningen tappa upp till 5 % av sin bentäthet under en sexmånadersperiod – men kroppen återhämtar sig oftast snabbt efter avslutad amning.
När östrogennivåerna sjunker under klimakteriet accelererar bentätheten nedåt. Kvinnor kan förlora upp till 20 % av sin bentäthet under de första 5–7 åren efter menopausen. Tillräckligt kalcium kombinerat med D-vitamin och styrketräning är därför extra viktigt under denna period.
Med stigande ålder minskar kroppens förmåga att ta upp kalcium effektivt och bentätheten avtar gradvis. Detta är en huvudorsak till osteoporos och risken för frakturer ökar markant. För äldre rekommenderas oftast 800–1 000 mg kalcium per dag, gärna kombinerat med D-vitamin.
Osteoporos (benskörhet) drabbar cirka var tredje kvinna och var femte man över 50 år i Sverige. Sjukdomen ger inga symtom förrän en fraktur uppstår – ofta i höft, handled eller kotor efter ett fall.
Förebyggande åtgärder är avgörande:
Vid konstaterad osteoporos eller hög frakturrisk bör behandling diskuteras med läkare. Förutom kalcium- och D-vitamintillskott finns idag effektiva läkemedel som stärker skelettet betydligt.
Misstänker du kalciumbrist eller obalans bör du kontakta vårdcentralen för ett enkelt blodprov. Sök vård om du har:
De rikaste kalciumkällorna är mejeriprodukter (mjölk, yoghurt, ost), sesamfrön, mandlar, sardiner med ben, tofu (gjord med kalciumsulfat), grönkål och berikade växtbaserade mjölkalternativ. Hårda ostar som parmesan och cheddar innehåller hela 700–1 100 mg per 100 g. För vegetariska och veganska kostval finns också gröna bladgrönsaker, baljväxter och berikade havre- och sojadrycker.
Lätt kalciumbrist ger sällan tydliga symtom eftersom kroppen kompenserar genom att frigöra kalcium från skelettet. Vid mer uttalad brist kan man uppleva muskelkramper, stickningar och domningar runt munnen eller i fingrarna, trötthet, sköra naglar, tandproblem och i svåra fall hjärtrytmrubbningar. Långvarig brist leder till osteoporos. Misstänker du brist – ta blodprov hos vårdcentralen.
Kalcium har flera viktiga funktioner: det bygger upp skelett och tänder (99 % av kroppens kalcium finns här), möjliggör muskelkontraktion (inklusive hjärtmuskeln), överför nervsignaler, hjälper blodet att koagulera vid sårskador, reglerar hormonfrisättning och stödjer cellkommunikation. Utan tillräckligt kalcium fungerar inga av dessa processer optimalt.
Hyperkalcemi (förhöjt kalciumvärde i blodet) kan ge trötthet, illamående, kräkningar, törst, ökad urinmängd, förstoppning och förvirring. Vanliga orsaker är överaktiv bisköldkörtel, vissa cancerformer, överdosering av D-vitamin eller kalciumtillskott, samt vissa läkemedel. Långvarigt höga värden kan ge njursten och nedsatt njurfunktion. Vid förhöjda värden bör orsaken alltid utredas av läkare.
Vuxna behöver cirka 950 mg kalcium per dag enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Tonåringar i tillväxt behöver 900 mg, gravida och ammande 950 mg, och äldre 800–1 000 mg. Maxgränsen för långvarigt intag är cirka 2 500 mg per dag – att överskrida den länge ökar risken för njursten.
Inte om kosten är varierad och innehåller kalciumkällor som mejeriprodukter, gröna bladgrönsaker eller berikade alternativ. Tillskott kan dock vara aktuellt vid: konstaterad osteoporos eller hög frakturrisk, postmenopausala kvinnor utan annan benhälsobehandling, mejerifri kost utan kompensation, vissa kroniska sjukdomar (njursjukdom, malabsorption), eller på läkares rekommendation. Diskutera alltid med vårdgivare innan du börjar med tillskott.
D-vitamin är nödvändigt för att kroppen ska kunna ta upp kalcium från tarmen. Utan tillräckligt D-vitamin tas bara 10–15 % av kalciumet i maten upp – med adekvata D-vitaminnivåer ökar upptaget till 30–40 %. D-vitamin bildas i huden vid solljusexponering, men under vinterhalvåret i Sverige rekommenderas tillskott för många, särskilt äldre och personer som vistas mycket inomhus.
Förebygg osteoporos genom: tillräckligt kalcium- och D-vitaminintag hela livet, regelbunden styrketräning och belastande motion (promenader, joggning, dans), balansträning för att minska fallrisken, och gånghjälpmedel som käpp vid osäker balans. Undvik rökning och begränsa alkohol – båda försämrar bentätheten. Vid konstaterad osteoporos finns idag effektiva läkemedel som stärker skelettet.
Kalciumupptaget fungerar genom hela dygnet, men det är effektivare i samband med måltid eftersom magsyra hjälper till att lösa upp mineralen. Tar du kalciumtillskott är det bra att fördela dosen om du tar mer än 500 mg, eftersom kroppen tar upp kalcium effektivare i mindre portioner.