Kramp i vaden, även kallat sendrag eller vadkramp, är en plötslig, ofrivillig sammandragning av vadmuskeln som ofta är mycket smärtsam. Det kan inträffa både i vila och vid aktivitet, och drabbar många – särskilt äldre, gravida och personer som tränar mycket. Krampen pågår oftast från några sekunder till ett par minuter, men muskeln kan kännas öm i timmar efteråt.
Som tur är finns det effektiva sätt att både lindra akut kramp och förebygga nya besvär – från enkel stretching till stödstrumpor och anpassad kost.
Vanliga orsaker till kramp i vaden är uttorkning, mineralbrist, muskeltrötthet och dålig blodcirkulation. Hos gravida och äldre är besvären särskilt vanliga.
Kramp i vaden känns som en intensiv och plötslig smärta i vadmuskeln. Muskeln blir hård och spänd som en sten, och det kan vara svårt att röra benet under tiden krampen pågår. En kramp varar oftast från några sekunder till ett par minuter. Det är vanligt att känna ömhet eller en molande värk i muskeln efteråt – ibland upp till flera timmar – särskilt om krampen varit kraftig.
Sendrag och kramp i vaden är två namn för samma sak. Sendrag är det vardagliga svenska uttrycket, medan muskelkramp är den medicinska termen. Begreppet "sendrag" är något missvisande eftersom det är muskeln som drar ihop sig, inte senan. Men ordet är så inarbetat att båda används synonymt i Sverige.
Mineralbrist är en av de vanligaste orsakerna till återkommande kramp i vaden. De viktigaste mineralerna för muskelfunktion är:
Vid återkommande kramper kan blodprov hos vårdcentralen visa om du har en specifik brist. För de flesta räcker det med en varierad kost för att undvika mineralbrist.
Lider du av nattliga muskelkramper eller kramp i vaden? Stödstrumpor är ett av de mest beprövade förebyggande hjälpmedlen, särskilt vid graviditet, stillasittande arbete eller åderbråck.
En kost rik på magnesium, kalium och kalcium minskar risken för kramp. Bra livsmedel:
Nattliga kramper är extra vanliga och beror oftast på en kombination av faktorer:
För att minska risken: stretcha vadmusklerna i 1–2 minuter innan du går till sängs, drick ett glas vatten innan sängdags och håll fötterna varma.
Vid löpning kan kramp i vaden bero på överbelastning, för lite uppvärmning eller dålig vätskebalans. Krampen kommer ofta plötsligt och kan stoppa löpturen helt.
Akut behandling vid löpning:
Förebygg vid löpning: Värm upp ordentligt 5–10 minuter innan, drick tillräckligt med vätska före och under passet, undvik plötsliga ökningar av träningsintensiteten, och använd kompressionsstrumpor för sport som stödjer cirkulationen och musklerna.
Under graviditet är kramp i vaden ett mycket vanligt besvär, särskilt under andra och tredje trimestern. Det beror på:
För att lindra och förebygga gravidkramp:
När krampen kommer – så här tar du dig ur den snabbast:
De flesta kramper i vaden är ofarliga, men det finns situationer då du bör söka vård:
Akut vård: Sök akut om du är gravid och har ihållande smärta i en vad som är svullen, röd eller varm – det kan vara djup ventrombos (DVT), som kräver omedelbar behandling.
För fler relaterade guider, se vår information om kramp i foten och kramp i benen.
De vanligaste orsakerna är vätskebrist, mineralbrist (magnesium, kalium, kalcium), muskeltrötthet efter träning, dålig blodcirkulation, graviditet och kalla temperaturer. Vissa läkemedel som vätskedrivande och statiner kan också utlösa kramp. Hos äldre är kramp i vaden vanligare på grund av minskad muskelmassa och cirkulation. Vid återkommande problem kan det bero på medicinska tillstånd som diabetes, åderbråck eller sköldkörtelproblem.
De vanligaste bristerna som ger muskelkramp är magnesium (hjälper muskeln slappna av), kalium (reglerar muskelsignaler), kalcium (behövs för muskelkontraktion) och natrium (vid kraftig svettning eller diet). Även D-vitaminbrist kan bidra eftersom det behövs för att ta upp kalcium. Vid återkommande kramper kan blodprov hos vårdcentralen visa om du har en specifik brist.
En kost rik på magnesium, kalium och kalcium förebygger kramp. Magnesium finns i mörk choklad, mandlar, pumpafrön, spenat och avokado. Kalium hittas i bananer, potatis, sötpotatis och bönor. Kalcium finns i mejeriprodukter, sesamfrön och berikade växtdrycker. Drick även minst 1,5–2 liter vatten per dag och begränsa alkohol och koffein som ökar uttorkning.
Sendrag (= kramp i muskeln) är oftast helt ofarligt och tecken på att muskeln blivit irriterad eller överansträngd. Vanliga underliggande orsaker är vätskebrist, mineralbrist, för hård träning eller dålig blodcirkulation. Återkommande sendrag kan dock vara tecken på medicinska tillstånd som diabetes, åderbråck, nervsjukdomar eller biverkningar av läkemedel. Vid täta eller mycket smärtsamma kramper bör du kontakta vårdcentral.
Nattliga kramper beror oftast på att muskeln hålls i en ogynnsam position under sömnen, kombinerat med minskad blodcirkulation i vila. Vätske- eller mineralbrist från dagen kan förvärras under nattens långa fasta. Kalla temperaturer i sovrummet eller att foten sticker fram ur täcket ökar också risken. För att minska problemet: stretcha vaderna innan sängdags, drick ett glas vatten innan du somnar, och håll fötterna varma.
Benkramper under graviditet börjar oftast under andra trimestern (vecka 13–27) och blir vanligare under tredje trimestern (vecka 28–40). De flesta gravida upplever kramp i vaden eller fötter någon gång under sista hälften av graviditeten. Orsaken är hormonella förändringar, viktökning, ändrat blodflöde och förändrade saltbalanser. Det är ofarligt men obehagligt – stödstrumpor, stretching och tillräcklig vätska hjälper de flesta.
En blodpropp (djup ventrombos, DVT) känns annorlunda än vanlig kramp. Symtom är: ihållande smärta i en vad (oftast bara ett ben), tydlig svullnad, värme och rodnad, och ibland en hård känsla under huden. Smärtan försvinner inte när krampen släpper. Gravida har förhöjd risk för blodpropp. Vid misstanke – sök akut vård omedelbart, blodpropp kräver snabb behandling och kan i värsta fall lossna och nå lungorna.
Ja, stödstrumpor och kompressionsstrumpor kan minska kramp i vaden markant – särskilt vid graviditet, stillasittande arbete, långa flygresor och åderbråck. De ger graderat tryck som förbättrar blodets återflöde mot hjärtat och minskar belastningen på vadmusklerna. Klass 1 (18–22 mmHg) räcker för förebyggande bruk, klass 2 (23–32 mmHg) används vid uttalade besvär eller efter läkares rekommendation.